Hej alla underbara!! 

Idag va det invägningsdag. Men varför ser man ej på sig själv att det sker en förändring? Att jobba med sina ”Varför” är ett sätt för mig att kämpa mig vidare dag för dag. 

Man känner en förändring men ser inte inte det och det är jättejobbigt!!

Det har vart mycket upp och ner under dessa 3 1/2 veckorna som gått. Har kämpat mycket med att försöka få in rutiner och tycker att det börjar sätta säg. Mycket nytt nu när jag även börjat mitt nya jobb. Det som är just nu är att det du älskade i mat väg förut kanske du inte kommer kunna stoppa i dig på ett tag. Har haft några gånger då jag försökt få i mig lite energi men ibland bara inte funkat. 

För någon dag sedan va en sådan dag där jag hade små ont i magen hela dagen och hade väldigt svårt att få i mig nått överhuvudtaget vilket gjorde att jag bröt ihop på kvällen och mådde dåligt psykiskt och undrade vad jag hade gjort och började grubbla om det vart rätt beslut eller inte? Det gick över dagen efter och kände att humöret också svängde till ett mer positivt tänk. 

Man vill ju fortfarande vara social och hänga med vänner, gå ut på fika/lunch vilket jag hängde med min vän på och bad om en pytteliten portion men fick en vanlig och jag knappt fick i mig en sked kändes inte så socialt!! Men det är väl det man måste börja lära sig att det ännu fortfarande inte va så längesen jag opererade mig så skynda långsamt Slejman skynda långsamt. 

Jag är glad att jag tog denna möjlighet och nu bara fokusera på rätt saker så kommer det bli riktigt bra. 

Försökte mig på några promenader förra veckan men det är nog lite för tidigt då jag kände mig helt snurrig efteråt, men det är inte så konstigt då jag knappt får i mig någon energi. 

Nu är det bara att kämpa vidare mot nästa mål. 

KÄRLEK & RESPEKT 

LOVE U ALL 

Med vänlig hälsning,

SLEJMAN KARADAG 

Contact us