Hej alla underbara!

Jag har länge funderat och grävt i mig själv vad som gör mig så förbaskad trött på allt, att inte orka längre?

Vad är det som gör att jag mår som jag gör ibland? Vad är mina VARFÖR i livet? Hur ska man hantera alla motgångar?

Ja livet är fullt med frågor men inbland kanske man bara måste landa och reflektera på VAD MAN VILL I LIVET? Jag har skrivit fler talet gånger om min hälsa och mitt kämpande med mig själv för att ta mig dit jag vill och jobbar varje dag med att bekämpa någon eller några tankar som vill förstöra min väg mot mitt bästa JAG.

Jag fick detta skickat till mig idag av en vän som hade kopierat en text som jag hade skrivit för ett tag sen, ”NU FÅR DET VARA NOG!!! Jag har nu avslutat detta kapitel i mitt liv, jag kommer lära mig av det och ta med minnen som är bra och lärdom av att ALDRIG mer skada mig själv”

Att kunna bemästra några tankar i taget är något som gör mig stark inifrån och det är där jag måste jobba och då menar jag jobba stenhårt för att inte hamna i mitt destruktiva liv igen. Att hjälpa mig själv med KBK HälsoCamp är helt klart en väg som räddat mitt liv och jag har nu börjat fatta att detta som jag och min vän/kollega Jessica har byggt upp för oss själva är ett sätt att kanske rädda andras liv också?

Vi är skapare av KBK men vi är bara två personer som verkligen vill må BRA, och vår tanke var aldrig att vilja jobba med detta men nu när det gått så långt och man ser vad man får av det och hur mycket man lär sig av det samt alla jag menar ALLA människor man har fått äran att träffa och lära känna.

Jag ser hur vi kopplar samman människor som aldrig träffats förut till att bli bästa vänner, personer som blir par och människor som för engång skull kan lita på en vän som man aldrig haft förut!!
Någon man kanske aldrig skulle ha träffat om man inte vågat ta steget och komma på ett hälsoCamp? Eller en vändning i livet som man kanske aldrig skulle våga ta för den säkra vägen vet vi vart den leder men kanske aldrig blir så som man vill att livet ska vara? Som sagt jag ser framsteg hos otroligt många människor jag träffat och jag bara ÄLSKAR DET!!! Men det finns en grej som jag också har lärt mig och det är när man själv är mitt uppe i sin förändring oavsett vilken förändring man gör så har man svårt att se sina egna framsteg!! Varför undrar jag och kanske ni med?IMG_4109IMG_4106

IMG_4110

 

 

 

 

 

 

 

 

Jo när man är så pass inne i sig själv så är det så att man måste jobba väldigt mycket med hjärnan för att den också ska få vara med på samma resa som kroppen gör vilket är egentligen den svåra biten.

Jag va med i ett TV program för några år sedan och jag tyckte jag lyckades väldigt bra och gjorde en prestation som jag va stolt över men idag ser jag på den resan på ett helt annorlunda sett än då. Jag tappade ca. 42kg på 10 veckor och har nu gått upp 25kg av dom!! Varför undrar många som ser mig idag? Varför tog du inte chansen att fortsätta vara smal?

Det kan jag nu förstå varför det aldrig var hållbart! Jag fick aldrig veta hur jag skulle hjälpa mig själv, hur jag skulle jobba med mina tankar, känslor mm. Att inte veta hur man ska hantera dom är väldigt svårt och ingen fanns där för att hjälpa INGEN.

Sen blir det inte lättare av att man blev en offentlig person som folk hade koll på och hela tiden än idag får höra VARFÖR har du gått upp i vikt?

Men jag vet själv och det räcker för mig att jag vet hur jag ska hantera mina tankar nu och även känslor. Så länge jag är ärlig mot mig själv och kan vara öppen om mitt förflutna och ta lärdom av det så vet jag att en dag kommer jag komma dit jag vill och strävar efter.

Nog om det!! Jag har även äran att se hur folk börjar tänka om och även börjar ta in mig in i deras liv vilket gör mig oerhört tacksam och även fått höra av en underbar vän är ” Det man ger, är det man får tillbaka” och jag hoppas verkligen att jag idag ger många människor något som dom kan ha nytta av. Kanske till och med någon nyckel i livet som gör det lättare att ta sig fram.

Jag måste dock erkänna en sak som jag har varit avundsjuk på många det senaste året!!

Efter tv-programmet jag var med i så va jag ute och sprang 3ggr/v 10km varje gång och jag kände verkligen glädjen i kroppen, jag har aldrig varit någon som tyckt om att springa men då älskade jag det för jag kunde. Men som min vanliga tur så togs även det ifrån mig när jag fick mina atroser i knäna. Det jag vill säga att jag har följt några personer som jag bara gläds åt av hela mitt hjärta att se att dom tagit sig ut och vågat utmana sig själva och nu springer för att dom älskar det.

IMG_4194

Jag ser hur min underbara vän Susanne bjuder in människor som hon lärt känna via KBK för att vara med och springa det är helt beundransvärt. Så pass att jag idag på min promenad såg mig själv springa tillsammans med alla dessa underbara, härliga och energi sprudlande människor.

Varje steg ni tar så tar jag ett med er i mitt hjärta ska ni ha klart för er. För jag ska tala om för er att EN dag så ska jag lyckas, vet inte när och säger heller inte när för att inte pressa mig själv utan jag säger bara att en dag så ska vi göra det ihop.

Ni får mig att må bra och för mig är det värt ALLT.

Kärlek & Respekt

Med vänlig hälsning,

Slejman Karadag

LOVE U All

Contact us